Bråttom!

Hinner inte skriva något idag heller, men ska i alla fall klämma in dagens låtar:

1. Alice in chains - Rooster
2. The Blind Boys of Alabama - I shall not walk alone

Kontrast? Möjligt, men inte sämre för det!

/S

Alpha Tango Foxtrot

Är det för sent att på onsdagen berätta om helgen? Kanske/kanske inte, skit samma sedan dess har det inte hänt nåt särskilt ändå så fuck it, helgen får det bli:

På lördagen hade jag besök av kära lilla mormor, moster, och kusin L med sambo och avkomma.

Det blev fika, grupprastning av vovve, grill, och en jävla masa tjöööööt. Hur trevligt som helst! Redan under grillningen började jag smyga i mig lite Löwenbrau, och när släkten avlägsnat sig kunde jag ostört gå på groggen. Efter nån timme kom Mr Bassman ner och lindrade min ångest över att supa ensam genom att bjuda sig själv på ett par stadiga Cuba Libre. Framåt sjuhugget cyklade vi (JA FAKTISKT!) upp till byggdegården där det visades landskamp och serverades cervesa. Själva fotbollen (eller vad fan man nu ska kalla det) gick det väl si å så med, så när det utropades "gravöl" på Ölvingstorp så var vi inte sena att hänga på. Fick bara trampa hem och släppa in "hunnfan" först och hala den svenska fanan som vajat vackert i vinden denna nationaldag. På efterfesten var det minst sagt lite luddigt, kan inte precisera någon direkt minnesvärd händelse. Jo visst ja, jag lyckades i fyllan å villan göra en ny version av Fader Abraham, med en text om 4 Jägershot. Just då tyckte jag och Johan att den var skitkul, men när jag såg ett mobilklipp igår så var det väl snarare sisådär halvljummet. Otroligt att vuxna karlar kan bli sådär fnissiga som packade fjortisar! Märkligt...

Ser just att både Rasmus & Viktor Elm är med från start mot Malta. Bra Lagerbäck, ge grabbarna en chans att skapa lite Brödra-Magi, precis som Sedinarna i hockey!

How much wood could a woodchuck chuck, if a woodchuck would chuck wood?


Dagens Låt 1: Allison Kraus & Robert Plant - Killing the blues

Dagens Låt 2: Gluecifer - Ape and Essence

/S

Oh say can you see...

Igår var jag på ett riktigt kul släktkalas! Nog för att snittåldern var 70+, och man knappt kände igen hälften av dem. Men desto roligare var själva orsaken till festen, nämligen långväga besökare från across the pond. Yes sir, vi har haft "Amerikafrämmat"! Har egentligen lite svårt att förstå hur man kan bli så uppspelt över detta, det är ju inte som om det är kungen som hälsar på. Men någonting speciellt är det fan ändå!
Det celebra besöket bestod av min mormors kusin Muriel och hennes man George, som för femte gången någonsin besökte hennes fars gamla hemland. Förra gången de var här var -98, och eftersom jag och min kusin Linda var i princip de enda som talade engelska så blev vi strategiskt placerade vi yankeebordet. Trots att man på den tiden bara hade skolengelskan i bagaget så fick vi en fin kontakt med Muriel, och jag har sedan dess försökt att maila minst ett par gånger om året, i alla fall kring jul. Nu 11 år senare var det precis samma sak, majoritet gamlingar som på sin höjd kan säga hello, och så ett fåtal ungdomar som fick "sköta snacket". Men jag måste säga att det var ett stort nöje, dels för att få öva lite på språket, men mestadels för att det är två underbara människor. Muriel har arbetat som lärare i 40 år och är en sådan människa som alla med fördomar om okunniga nonchalanta amerikaner borde träffa. För att inte tala om hennes man George som 1968 flög B52-bombare back in 'nam, och kunde berätta smärtsamma minnen om krigets fasor. Han är i mina ögon ett praktexempel på att inte alla amerikaner är våldsförhärligande "God is on our side, let's nuke some gooks",-stridspittar!
Tyvärr var inte deras söner Keith och David med denna gången, vilket var lite synd eftersom Muriel och George börjar bli gamla och det vore skoj att få lite kontakt med dem som är mer från min generation. David har förresten i sin tur barn, vilka blir mina "third cousins"/pysslingar, och sådant där släkttjafs är jag ju nästan överdrivet intresserad av. Får nog ta en trip till Naples, FLA och hälsa på dem snart. Kunde ju passa på att ta hem en kärra också, det går ju sådär för GM nu har jag hört ;-)

Dagens låt: "I'm into something good" med Herman's Hermits.

/S

Somliga går med trasiga skor...

I säkert två månader har jag gått omkring och gnällt över ett litet men ack så irriterande problem: Jag har inga hela skor! Ärligt talat, hur jävla svårt ska det vara att köpa ett par nya da? Utan hål i? Uppenbarligen väldigt svårt! Det har berott på flera olika faktorer (mycket jobb, dåligt med stålar, mycket att göra hemma på gården osv) men den dominerande orsaken måste ändå vara ren och skär lathet! Dessutom har jag av snålhet gått och väntat på att Rälla Outlet skulle öppna för sommaren, det var nämligen där jag köpte min förra pjuks och för att var skor för 150 spänn så har dom varit jävligt bra. Så jag tänkte att om dom fortfarande har samma modell i lager så köper jag på mig 5-6 par och behöver inte tänka på dojor på ett par år. Så var tyvärr inte fallet, faktum är att deras sortiment så här tidigt på sommaren var under all kritik. Barnskor, flipflops, golfskor från Calaway för 1800 spänn, osv. Men inga billiga, vanliga, svarta jävla lågskor för modeomedvetna lunsar som jag!

Så onsdags efter jobbet begav jag mig till Skokällaren i hopp om att där få tag på ett par schyssta skor till ett bra pris. Det blev faktiskt två! Först hittade jag ett par sköna och hyfsat snygga fritidsskor för den överkomliga summan 300 kr och gick glad i hågen mot kassan. Men så på vägen dit irrade min blick iväg, (får väl erkänna att det var en puma med läckra ben som först drog åt sig blickarna) och landade slutligen på ett par Fred Perry sneakers! För 800 spänn! I de flestas ögon är väl inte det ett särskilt chockerande belopp, normala människor köper väl skor en gång i månaden och för betydligt mer pengar än så. Men för mig som aldrig i mitt liv köpt skor för 500 ens en gång var det faktiskt rätt saftigt. Men oj va stiliga dom vaaaa... så nu står dom hemma på min skohylla och ser löjligt snygga ut! Framför allt bredvid mina andra pjucks, d.v.s trasiga gympadojor, trätofflor och leriga Gore Tex kängor. Nästan synd och skam egentligen, får nog bygga en monter åt dom, med infällda spots och rökmaskin...

Dagens låt: "Ayo Technology" by Milow

Det här är Lumme som signar ut
/S

Grill och cruising

Som rubriken antyder har det varit en synnerligen aktiv och händelserik helg. På fredagskvällen var det grillfest med jobbet, och undertecknad hade grov jävla noja över att man skulle genomlida en sådan i nyktert tillstånd. För det är ju så numera, bor man tre mil ifrån Kalmar, where the action is, så är det bara två alternativ som gäller: Fixa chaufför eller hålla sig nykter och köra själv. Och eftersom lördagen skulle bjuda på fylleri av abnorma proportioner så kände jag att alternativ två nog ändå var det bästa. Och jag hade skitkul! Ca: 25 kollegor i högform, välgrillade stycken av döda djur, en fenomenalt smarrig potatissallad och... Santa Maria BBQ Hickory Sauce! Där har vi jävlarimej en ny favorit på matbordet. Kan nog får den mest alldagliga köttbulle att smaka Texas! Passade på att DJ:a lite åxå, hade gjort riktigt schyssta spellistor i Spotify, med så varierad blandning att både stenhårda rockers som mig själv OCH Modern Talking-snubbarna dansade på borden. Sweet!

Lördagen var det så äntligen dags för ett av sommarens riktiga startskott, Borgholmscruisingen!
Brummade upp till Pezzon vid tvåhugget och efter ett snabbstopp hos den lokale "leverantören" och upphämtning av chauffören i Kalmar så kunde jag äntligen (och för första gången på två månader) korka upp och börja supa på allvar pöjkar! Efter lite grillning och ett aktningsvärt antal öl hos O&M rullade bilen så bort till Rällapaviljongen och runt sju rullade karavanen mot Borgholm. Fy fan va gutt de eeeee! Att rulla gata upp och ner i en av hundratals jänkejärn, med groggen i näven och könsrock på högsta volym... glömmer lätt bort mellan gångerna hur satans sköj det faktiskt är! Framåt midnatt bar det åter av till Rälla där eminenta Danny Ryan and the Snapshots höll stämningen i topp. Försökte hålla lite koll så att inga fulla raggare (utöver man själv) skulle dansa in i vårt PA-system som vi lånat ut, men i takt med ett eskalerande ölintag så försvann snart oron över det materiella, och hela mitt väsen löstes upp i ett euforiskt tillstånd när jag till tonerna av Bop-a-Lena slutligen nådde Nirvana......................... ;-)

Dagens låt: "Centerfold", by The J. Geils Band

Ve och förbannelse!

Satans jävla taskig timing må jag säga! Jag menar, vad fan är oddsen egentligen? Här har man schemalagt lördagarna så att man bara behöver jobba var 5:e, högst var 4:e helg. Men nog fan ska det behöva krocka så illa att just denna lördag är det jobb 10-14, samtidigt som ett av sommarens riktiga startskott, En dag på strippen, går av stapeln! Ve och förbannelse! Hade verkligen varit hur gutt som helst att spendera dagen på Skuteryds flygplats bland V8-muller och doften av bränt gummi. Men i stället ska man stå och hålla en butik öppen, för den händelse att folk som garanterat har bättre för sig, (typ grilla, klippa gräs, klippa ett par öl) vill komma dit och handla bildelar. Suck! Det blir ju inte ens nån riktig fredagskänsla när man vet att halva lördagen kommer gå på jobbet! Lite lissen blir man allt...

By the way, hörde Bruce Springsteens Nebraska på radion idag, och fick såväl gåshud som "skräp i ögat" av munspelet! Jeezuz! Vuxna karln, nästan stå å böla på jobbet! Smått skämmigt faktiskt, men FFS, är man en konstnärssjäl så är man...

/S

Sagan om konungens återkomst

"-Öööhh, hade inte du en blogg förrut?
-Va?
-Jo men asså, du skrev ju hyffsat regelbundet på nån hemsida, tror jag har den upplaggd bland Favoriter i min webläsare. Men sen slutade du ju skriva helt och hållet, tror det senaste uplägget är sedan september!
-Oj... ja jävlar... nu när du säger det! Hade jag fan glömt bort!"

Denna konversation utspelade sig på jobbet idag, när en bekant och jag diskuterade halvars eminenta blogg "Halvars huvudsaker" http://halvar.wordpress.com/. Jag blev helt ställd, dels över att han kände till min blogg, dels för att... jag totalt glömt bort att jag hade en! Helt seriöst! Jag har alltså i sju månader gått omkring och fast jag läst ett flertal mycket bra bloggar har jag inte reflekterat över att jag själv har en, och att det var sjukt länge sedan jag skrev. Jag har svaga minnen av att "inkedJ" tjatade på mig typ i julas att jag "förihelvete skulle se till att uppdatera", och det läskiga är att jag förmodligen lovade att göra det. Sen blev det naturligtvis ingenting med det, det föll i glömska, tappades bort i dimman, för att slutligen helt försvinna som en avlöning!
Vad kan jag säga? Duger Sorry? Om inte annat får ni väl försöka se framför er hur jag i ett försök att härma Sopranos-Silvio "rycker på axlarna, håller fram handflatorna uppåt, putar med underläppen och så slutligen yttrar : -Ey, what can I say? Fo'gedaboudit!

Nog om detta! Nu är jag back on track, och har a shitload of stuff att skriva om! Jag har nämligen gått och bytt adress! Efter nästan sju år i exil, och dessutom ett helt varv runt jorden, är jag äntligen hemma på min kära ö! Jag ämnar nämligen nu på ålderns höst (närmar mig trettio med stormsteg) bosätta mig där jag en gång föddes. Efter att i åratal ha spejat ut över Norrlidens inte fullt så sexiga betong, men iofs också The streets of LA, Fijis stränder, Australiens vildmark, och Thailands djunglar... att nu åter få trampa den solida Öländska kalkstenen igen är en sådan fröjd att jag blir gråtmild vid blotta tanken! Som jag skaldade nere vid strandängarna häromdagen: "I've seen the worlds most beautiful view, but still it is nothing compared to you!"

Ladies and gentlemen, the Duke of Creekville has returned! All hail the King!

/ S